My brain and my bones don't want to take this anymore

Klockan är kvart i ett ungefär och jag
har inte gått och lagt mig än och då
menar jag kvart i ett på dagen, lunchtid.
Igår så träffade jag en min kära vän
Tobias som jag inte sett på evigheter!
Vi kom fram till att vi senasts sågs typ i
somras, galet, men det har ju haft sina
anledningar. Vi började med att gå på
en två timmar lång promenad i den väldigt
mörka vrinneviskogen, efter det agerade
vi lite taxi åt några som tydligen gjorde
lite bad business (kändes lite som att I was
living on the edge liksom, utan anledning
egentligen eftersom jag inte var speciellt delaktig),
vi avslutade sen hemma hos mig där vi pratade
hela natten. Tror han åkte ifrån min runt sex-tiden.

"Du är den första jag berättar detta för
på två år, den enda som vet om det"
Det känns skönt att veta att folk vill anförtro
sig åt mig, speciellt personer jag bryr mig om.

Däremot tror jag att min kära syster har smittat
mig med sin sjukdom, känner mig inte helt bra!
Det hjälper väl inte heller att jag hela morgonen
och förmiddagen har legat och tittat på massa
Ugly Betty avsnitt istället för att sova...
Well, NU ska jag i alla fall försöka få mig några
timmars sömn.

xoxo

Kommentarer

Här kan du gärna droppa en trevlig kommentar:

Leave your name or I'll find out who you are anyway:
Wanna be remembered?

E-postadress: (publiceras ej)

Where can I find you?

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0