Grant my last request, is that something you could do?



Ibland kan det vara svårt att få ner det man känner
i ord. Jag hittar mina känslor i musik, jag hittar mitt
sätt att säga vad jag vill, hur jag tycker, vad jag känner
och hur jag vill uttrycka mig i musik. Jag vill kunna skriva
den sortens musik som berör andra människor på det
sättet det berör mig. Jag vill att folk ska kunna lyssna
på mina texter, min röst, min smärta och min glädje och
sedan känna "jag kunde inte ha sagt det bättre själv".

Men hur ska jag kunna visa MIG om jag inte vågar
uttrycka mig i ord på det sättet jag vill? Hur ska jag
kunna få människor att få just DEN känslan om jag
inte vågar visa mina lånade ord. Jag är rädd för att
folk ska såga mig och att det, som faktiskt visar vem jag
är, hur jag mår och hur jag känner, inte ska vara
tillräckligt bra. Ska man bry sig om vad andra tycker?
Hjälper det mig att skriva av mig, borde inte det vara
tillräckligt då? Varför ska jag söka andras tillåtelse
att få må som jag gör och att känna det jag känner?
För det är ju faktiskt det jag gör. Är det okej, att jag
glada, skojfriska, förstående, givmilda Gabriella,
mår som jag gör och accepteras för den jag är?
Det kan framstå som något självklart, att jag ska
få vara den människan jag är, men det är inte så
självklart. Och jag tror inte jag är ensam om att försöka
passa in i den rollen folket har gett mig, eller?

Jag hoppas verkligen inte jag är den enda med dessa
funderingar i huvudet, att jag är den enda vilsna själen,
för i såna fall vore det synd. Jag tror det kan vara bra
att få känna såhär, run in in some bumps in the road,
för det gör oss starkare. Att livet inte går som smort,
att allt inte serveras på silverfat, att man får kämpa för
det man vill och tror på och att få känna att man lever.
Efter regn kommer solsken, det kanske ligger något i det...

Det är svårt att leva upp till den personen alla tror jag är.
Det är ännu svårare att försöka vara den personen jag vill vara...
Men vem har sagt att livet är lätt?

Kommentarer
Postat av: notche

tack för din gulliga kommentar, den fick mig att le, nu vet du hihi ;) du har många bra tankar, det krävs mod för att uttrycka sig på det sättet du precis uttryckt dig på, var stolt över den du är, och ja, efter regn kommer solsken =)puss o kram C

2009-06-05 @ 11:19:26

Här kan du gärna droppa en trevlig kommentar:

Leave your name or I'll find out who you are anyway:
Wanna be remembered?

E-postadress: (publiceras ej)

Where can I find you?

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0